Näckros

Populärnamn: Näckros
Vetenskapligt namn: Nuphar och Nymphaea
Familj: Nymphaeaceae
Typ av växt: Perenn

Näckrosor i trädgårdsdamm

Näckrosor i trädgårdsdamm

Beskrivning: Näckrosen är en omtyckt vattenväxt som återfinns både i den svenska vilda naturen och i våra trädgårdsdammar. För den som vill odla näckrosor i Sverige är det säkrast att satsa på medlemmar ut släktena Nuphar och Nymphaea eftersom de klarar sig bäst här uppe i norr. Vill man ha en riktigt härdig art kan man välja Nymphaea alba. Den växer vilt i Sverige och får stjärnformade vita blommor.

Storlek: 30-300 cm hög, 30-350 cm bred

Växtzon: I – VII

Blomsäsong: juni – augusti

Jord/läge: Näckrosen är en vattenväxt som vill ha tung, blöt jord. Man kan till exempel blanda upp lera med kompost och torvmull. Rikligast blomning blir det om solrosen får minst sex timmar full sol varje dag.

Skötsel:  Under sommaren mår näckrosen bra av att gödslas en gång i månaden med långsamt verkande gödsel. Köp gödsel som passar just vattenväxter. Om du tömmer din trädgårdsdamm varje höst eller om det finns risk för att den bottenfryser bör du plocka upp näckrosorna och vira in dem i fuktiga säckar som placeras på en frostfri, sval plats under vintern. Om näckrosorna blivit så stora att detta är opraktiskt kan man istället tömma dammen, låta näckrosorna vara kvar, och fylla igen hela dammen med löv.

Eftersom vissnande blad sänker kvalitén på vattnet är det bäst att regelbundet plocka bort dem om man odlar näckros i en trädgårdsdamm. Har man turen att ha en riktig sjö intill sin tomt behöver man inte anstränga sig lika mycket eftersom den stora vattenmassan kan hantera multnande löv.

Förökning: Näckrosor kan förökas genom delning på våren. Plocka upp rotklumpen, skölj bort leran, och skär upp den i bitar. Se till att varje rotbit har minst en rejäl bladknopp. Det är viktigt att rötterna aldrig torkar ut medan man hanterar dem.

Övrigt: Under det tidiga 1800-talet påträffades en röd variant av näckrosen Nymphaea alba i sjön Fagertärn i Närke. Den blev så populär bland trädgårdsodlare att den nästan utrotades från sin naturliga miljö innan den fridlystes år 1905.