allt om tradgard

Martorn

Populärnamn: Martorn
Vetenskapligt namn: Eryngium maritimum
Familj: Apiaceae

Typ av växt: Perenn

Beskrivning: Martorn är en flerårig växt. Bladen är blågrå till färgen. Bladen är kantigt spetsiga och hårda. Växtens blad är täckta med ett slags vax som hjälper till att skydda så att de inte torkar ut. Martorn påminner om tistlarna till utseendet men de tillhör inte ens samma växtfamilj. Växtens blommor är små och blåaktiga.

Storlek: Den kan bli upp till 6 decimeter hög.

Växtzon: Odlas bäst upp till zon 5-6.

Blomsäsong: Martorn blommar i juli-augusti.

Jord/läge: Det är en havsstrandsväxt. Den är en mycket sällsynt växt som mest förekommer på sandstränder vid havet. Framförallt från Bohuslän till Öland och Gotland. Den är så sällsynt att den är listad som starkt hotad på Naturvårdsverkets rödlista och är då fridlyst. Den klarar sig bra under vintern då växtens rötter sträcker sig långt ner i marken för att få tag i vatten.

Skötsel: Vill helst stå planterad i sol till halvskugga i en väldränerad jord. Var sparsam med vattningen men låt inte växten torka ut.

Förökning: Växten har ett rotsystem som söker sig mycket långt ner i marken och kan föröka sig med underjordiska utlöpare. De kan alltså bilda nya skott från sovande ögon på deras rötter. Du kan också ta rotsticklingar och det är då bäst att göra under oktober-november. Ta upp rötterna och dela dem i 3-6 cm långa delar. Stoppa ner dem i en kruka med torvblandad jord, låt dem vara nerstuckna lite snett. I februari-mars kommer de nya skotten som behöver stå mycket ljust för att utvecklas ordentligt.

Övrigt: Växtens artnamn talar om att den växer vid havet, maritimum kommer från latinets mare som betyder hav. Eryngium kommer från grekiskan och det betyder getskägg. Förutom i Norden kan Martorn hittas växande vid grusiga stränder på Brittiska öarna, i Västeuropa, Medelhavsområdet och runt Svarta Havet.