Att Göda




För att växterna i trädgården skall må bra är det viktigt att jorden är bra. I naturen växer plantor i balans med näringsinnehållet i jorden men eftersom en trädgård inte riktigt ingår i det vanliga ekosystemet måste man ibland förbättra sin trädgårdsjord för hand. Det är vad det innebär att gödsla. Att göda är inte på något sätt onaturligt eller fel, man tillför helt enkelt till växterna vad jorden inte klarar av att tillföra sig själv, problemet är snarare hur man gödslar. Tidigare gödslade man bara så att växterna fick vad de behövde, resterna rann undan med regnet och ledde till övergödda sjöar och vattendrag. Idag har man en bättre förståelse och arbetar hårdare för att förbättra jordkvalitén och på så sätt efterlikna naturens egna system så långt man kan, och att göra så rekommenderas verkligen. 

Att göda – Konstgödsel

Konstgödsel är gödsel som man tillverkar på konstgjord väg, oftast är det en blandning av mineraler och andra ämnen som är tänkt att passa många olika sorters växter. Fördelarna med konstgödsel är att det är enkelt att arbeta med då det oftast kommer i form av klumpar, inte mycket större än frön, som man enkelt sprider för hand, eller i form av vätska som man späder med vatten. Konstgödsel har fördelen att den kan användas direkt och på så sätt ge relativt snabba resultat, man behöver alltså inte blanda ner det i jorden och låta det ligga över vintern som man oftast måste göra med andra gödningsmedel. Största problemet är att konstgödsel inte är en naturlig produkt och alltså tillför näring till kretsloppet som annars inte skulle vara där, dessutom förbättrar inte konstgödsel jordkvalitén utan höjer bara dess näringsvärde. På grund av konstgödselns sammansättning hamnar det dessutom flera ämnen i marken som inte alla växter är intresserade av och ett alltför kraftigt användande kan göra marken något otjänlig tills det ämne det finns för mycket av har sjunkit undan.

Att göda – Naturgödsel

Naturgödsel är gödsel som på något sätt framställts på naturlig väg, däri ingår bland annat stallgödsel, kompost och såkallade blod- och benmjöl. Naturgödsel är oftast den bästa jordförbättraren då den både förbättrar jordkvalitén och höjer näringsinnehållet över en lång period. Problemet är att det är något svårare att arbeta med, kan sprida sjukdomar och dessutom kräver mer tid än andra former av gödsel. Kodynga måste ”brinna”, det vill säga omvandla ammoniak till kväve, innan den går att använda som gödsel och måste då arbetas ner i jorden och vila innan den ger effekt, detsamma gäller för kompost som måste komposteras innan den går att använda. På lång sikt är naturgödsel det bästa att använda men för tillfälliga gödslingar eller punktgödsling fungerar den inte lika bra.

Att göda – NPK

Detta bör vara en väldkänd bokstavskombination bland alla trädgårdsodlare, eftersom den är absolut avgörande för hur man lyckas i sin trädgård. NPK är de inledande bokstäverna för 3 ämnen i det periodiska systemet och är även känt som Kväve (N), Fosfor (P) och Kalium (K). Dessa tre är absolut livsviktiga i en bra trädgårdsjord, problemet är bara att olika växter föredrar olika mycket av de olika ämnena. Kväve ger god tillväxt av grönska men kan hämma blomning något medan fosfor gynnar rottillväxt samt knopp- och fruktbildning. Alltså kan det vara mer intressant att ge potatisplantor gödsel som är rikare på fosfor än på kväve. Kalium underlättar växternas förmåga att överleva vintern, alltså kan det vara en bra idé att använda kaliumberikat gödsel på hösten om man fruktar för en kall vinter. Eftersom de olika ämnen ger så olika egenskaper märker man de olika gödselsorterna med hur mycket av de olika ämnena de innehåller så att man enkelt kan matcha växternas behov och gödsling.

Att göda – pH-värden

Trots att det redan känns som det är mycket att tänka på finns det ännu en faktor man måste ha i åtanke om man vill att ens växter skall må bra. För att växten skall kunna ta tillvara av all jordförbättring måste den även växa i rätt pH-värde, och med rätt menas alltså rätt för den aktuella växten. Oftast behöver man höja pH-värdet något vart tredje eller fjärde år genom att sprida ut kalk i trädgården, det är dock inte alltid det behövs. Att veta i vilken jord växten mår bäst och regelbundet kontrollera pH-värdet i jorden är den absolut bästa metoden. Det finns pH-mätare att köpa i de flesta trädgårdsbutiker och det kan verkligen vara en god investering om man vill vara säker på att man gör rätt. Givetvis finns det undantag, till exempel gran och Rododendron, som trivs bäst i jord med lågt pH-värde. Dessa växter kallas surjordsväxter och vill verkligen inte kalkas. För att göra ett litet område lämpligt för surjordsväxter kan man göra kanter av torvblock och sedan vattna området med en blandning av järnsulfat och regnvatten. När man förändrar pH-värdet, oavsett åt vilket håll, bör man vara försiktig så att man inte kemiskt bränner sina växter. Det bästa är att utföra arbetet antingen medan det regnar eller då man har så få växter i jorden som möjligt, att få sina blommor sönderfrätta bara för att man inte har tålamod är inte bara trist utan även dumt.

_________________________________________________________________________________
Copyright trädgårdsväxter.com 2006

Populära Artiklar
 Syren
 Att göda
 Så frön
 Föröka växter
 Anlägga en rabatt
 Begonior
 Dahlia
 Freesia
 Gladiolus
 Hibiscus
 Iris
 Liljor
 Pelargon
 Rosor
 Solrosor
 Tulpaner
 Odla gurka
 Odla morötter
 Odla tomater
 Trädgårdsplanering