Päronpest


Päronpest är en sjukdom som liksom namnet antyder angriper bland annat päron. Sjukdomen orsakas utav bakterien vid namn Erwinia amylovora. Angrepp på päron (Pyrus), hagtorn (Cratægus) och oxbär (Cotoneaster) är vanligast förekommande. Men även andra värdväxter som till exempel äpple (Malus), eldtorn (Pyracantha), vitoxel (Sorbus aria), rosenkvitten (Chænomeles) och kvitten (Cydonia) drabbas relativt ofta utav sukdomen. Under vissa väderförhållanden kan sjukdomen få ett mycket snabbt utbrydande och får för plantan då ett förödande förlopp. Bäst trivs viruset där det är varmt och vid en hög luftfuktighet. De delar som är extra mottagliga för päronpest är skott och blommor sittande på unga växande växter.Den mest förekommande platsen för sjukdomen är i den nordliga delarna av amerika och där har päronpest varit känd nästan i 200 år. Det första fallet av päronpest i Europa stöttes på och konstaterades år 1957, då i Storbritannien. Till Norden påvisades päronpest för första gången i Danmark år 1968. Efter det har man stött på flertalet fall av sjukdomen på ett flertal olika värdväxter i Danmark. Efter fallet i Danmark hittade man viruset i Norge år 1986. Där har man haft angrepp på bland annat oxbär i villaträdgårdar, i områdena kring Stavanger. Samma år upptäcktes även det första angreppet av päronpest i Sverige. Den hittades i då i en päronodling i Skåne. Efter det första sjukdomen av päronpest uptäcktes i Sverige spridde det sig sedan vidar på ett flertal ställen längs hela Skånes kust. Päronodlingar och andra vilda och planterade hagtornsbuskar blev då infekterade. Beroende på vilket väder det har varit har angreppen kommit i olika omfattningar under åren. Päronpesten är än i dag främst begränsad längs med Skånes kust upp till Göteborg.

Spridningsrisken är som sagt mest kritisk när temperatur och luftfuktighet är hög. Anledningen till det är att det då är lättast för bakterieslem att bildas. Bakterierna sprids lättast med hjälp av vinden, via regnstänk, genom insekter och med växtmaterial. Spridningen över längre sträckor sker förmodligen med hjälp av flyttfåglarna. Genom naturliga öppningana i blommornas växtvävnaden kommer bakterier in i blomman, bladen och skotten. Inne i blommorna förökar sig sedan bakterierna mycket snabbt och förs lätt vidare genom de pollinerande insekterna. Inkörsportar för infektionen kan även vara genom sår och skador på grenarna. Bakterierna övervintrar sedan på grenarna, under barken. Du kan upptäcka sjukdomen genom att titta i sprickor i gränsen mellan de sjuka delarna och den friska veden runt de infekterade partierna.

Päronpest omfattas i Sverige av växtskyddslagen och om man misstänker fall av päronpest ska de direkt anmälas till Jordbruksverket och växtinspektionen. De i sin tur ställer sedan diagnosen och anvisar om vad du ska vidta för åtgärder. Har du fått ett konstaterande av sjukdomen på plantan behöver en snabb insats göras. Du bör snarast avlägsna och bränna allt smittat växtmaterial, det gör att spridningen försvåras.

Kemiska medel för bekämpningen finns det tyvär inte. För att förebygga smitta bör fruktodlarna med jämna mellanrum inspektera sina odlingar, helst varje vecka. Detta gäller dock bara i områden där päronpest är förekommande.

_________________________________________________________________________________

Skadedjur
  Bladlöss
  Bladminerare
  Dålig Luftfuktighet
  Gråmögel
  Mjöldagg
  Mosaikvirus
  Myror
  Mördarsniglar
  Päronpest
  Rothalsröta
  Rotnermatoder
  Rådjur
  Skalbaggar
  Sköldlöss
  Sorkar
  Spinnmal
  Svampsjukdomar
  Trips
  Vita Flygare

  Larver i
Kållandet

  Skadedjur på
fruktträd

  Vita larver i gräsmatta

Populära Artiklar
 Syren
 Att göda
 Så frön
 Föröka växter
 Anlägga en rabatt
 Begonior
 Dahlia
 Freesia
 Gladiolus
 Hibiscus
 Iris
 Liljor
 Pelargon
 Rosor
 Solrosor
 Tulpaner
 Odla gurka
 Odla morötter
 Odla tomater
 Trädgårdsplanering