Odla Rädisor

rädisor



För den som vill odla rädisor finns det verkligen en lång rad olika sorter att välja mellan som varierar vad gäller färg, form, smak och tillväxthastighet. När det gäller färg är det flesta rädisor vita inuti och röda ceriseröda utanpå, ibland med vit spets, men det finns även rosa, violetta, gröna och helvita sorter. Formen är rund eller cylindrisk. Om man vill ha en sort som är klar att skörda ungefär en månad efter sådd kan man till exempel välja den cylindriska ’French breakfast’ eller den helrunda ’Juwasprint’. För den som är ute efter en sen sort finns bland annat den jättelika ’Minowase April Cross’ som kan bli 40 cm lång och skördas tidigast två månader efter sådd. Normalt sett har snabbväxande sorter som skördas tidigt en mildare smak än de långsamt växande sorterna.

Eftersom vissa rädisor kan skördas redan efter 25-30 dagar är det vanligt att man planterar rädisor tillsammans med mer tidskrävande växter, t ex palsternacka och morot. Rädisorna blir då redo att skördas ungefär samtidigt som det är dags att börja gallra de långsamma plantorna. På så sätt kan man utnyttja grönsakslandet till fullo.

Odla rädisa

  1. Rädisor kan sås tidigt på våren, så snart jorden blivit varm nog att bearbetas igen efter vintern. Om man vill ha kontinuerlig skörd behöver man så nya frön regelbundet. Man kan också välja sorter med olika tillväxttakt. De sena sorterna ska inte sås förrän det blir högsommar.
  2. Rädisan vill ha näringsrik jord. Blanda gärna ut jorden med sand, kompost och välförmultnad stallgödsel ned till 30 cm djup innan plantering. (Om du vill plantera rädisa ihop med andra växter måste givetvis de övriga växternas krav på jordmån också tas i beaktande.)
  3. Rädisan vill ha en växtplats där den får full sol.
  4. Så fröna direkt på friland i 2 cm djupa fåror. Täck över med jord. Lämna minst 10 cm mellan varje fåra. Om du vill odla någon av de stora sorterna behöver du ge dem mer utrymme.
  5. Under torra somrar är det viktigt att vattna ordentligt, annars blir rädisan träig och besk.
  6. När de första riktiga bladen har kommit är det dags att gallra rädisorna. Exakt hur nära de bör stå varandra beror huvudsakligen på sort, det varierar från 3 till 10 cm.
  7. Skördetiden beror på vilken sort man valt att odla, vissa är klara inom en månad medan andra behöver över två månader på sig för att bli redo för skörd.
  8. Sena rädisor kan stå kvar under hösten och vintern om man täcker över dem med halm. På så sätt kan man skörda dem efter behov istället för att försöka lagra dem inomhus.

Problem man kan stöta på när man odlar rädisor
Precis som många andra korsblommiga växter kan rädisan få problem med jordloppor. Jordlopporna är inte släkt med de vanliga lopporna utan är små skalbaggar tillhörandes släktet Psylliodes i familjen Chrysomelidae (bladbaggar). Jordloppor blir 2-4 mm stora och den vuxna insekten orsakar runda hål på rädisans blad, samtidigt som dess larver gör gångar mellan bladets över- och undersida.

Kålväxter är inte de enda som kan drabbas av kålflugans larver, rädisan kan också råka illa ut. Kålflugan är en 1-2 mm stor insekt med vita vingar. Ibland kan man se hela moln av flugor lätta från rädisorna när man börjar störa dem i trädgårdslandet. De vitgröna ovala nymferna sitter fast på undersidan av rädisbladen.

Om dräneringen i jorden inte är tillräckligt bra kan rädisan drabbas av röda.

_________________________________________________________________________________

Grönsaker:
  Rödbetor
  Brysselkål
  Huvudkål
  Broccoli
  Blomkål
  Purjolök
  Vitlök
  Palsternacka
  Pumpa
  Selleri
  Rädisor
  Zucchini
  Kronärtskocka
  Brytbönor
  Spenat
  Sparris
  Mangold
  Huvudsallad
  Plocksallad
  Lök
  Gurka
  Morötter
  Tomater